<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" version="2.0">
<channel>
<title>LiburuEtaKapituluak-Hezkuntza</title>
<link>https://hdl.handle.net/20.500.11984/1139</link>
<description/>
<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 06:59:51 GMT</pubDate>
<dc:date>2026-07-09T06:59:51Z</dc:date>
<item>
<title>Leiho irekiak, itsasoan barna abiatu eta mundua ezagutzeko. Joseba Sarrionandiaren ekarpena Haur eta Gazte Literaturan</title>
<link>https://hdl.handle.net/20.500.11984/14611</link>
<description>Leiho irekiak, itsasoan barna abiatu eta mundua ezagutzeko. Joseba Sarrionandiaren ekarpena Haur eta Gazte Literaturan
URZELAI-VICENTE, AINHOA
Eizagirre, Nerea; AYERBE-SUDUPE, MIKEL
Joseba Sarrionandiaren Haur eta Gazte Literatura aztertu, bertan lantzen dituen gaiak jaso eta baliatzen dituen teknikak azaleratzea da lan honen helburu nagusia. Horretarako, iurretarrak sortzez euskaraz idatzitakoak hartu dira aztergai, hamaika lan guztira. Analisiak agerian jartzen duen moduan, Sarrionandiak leihoak irekitzen dizkio irakurleari, itsasoan barna abiatu eta mundua ezagutzeko gonbita eginez. Bidaia horretan, Euskal Herriko egoera sozio-politikoa aztertzeko aukera ematen da eta gure herriak bizi izandako gatazka armatu zenbaiten berri ematen da. Horrez gain, lurralde urrunetako kulturak eta gatazkak aipatzen dira. Kulturaniztasuna bultzatuz, elkarrekiko errespetuan eta askatasunean oinarritutako jendartea aldarrikatzen da, beste ikuspuntuak ametitzen dituena eta ideologia, orientazio sexual zein izaera ezberdinak onartzen dituena. Horrela, maiz umorea eta ironia erabiliz, kritika egiten zaio kolonialismoari, indarkeriaren erabilerari, gerrari, zentsurari, debekuei edo bestelako zapalkuntzei. Helduei zuzendutako lanetan bezala, HGLn ere erbestearen gaia ageri da maiz, eta horri lotuta, aberriaren inguruko gogoetak. Gehienetan haur eta gazteak dira protagonista nagusi eta haien begirada inozentetik eraikitzen da kontakizuna, testuaren hartzailearen identifikazioa erraztuz. Sarrionandiak maiz interpelatzen du irakurlea eta bere testuek irakurle aktiboa eskatzen dute, sinbolo eta metaforen atzean ezkutatutako esanahiak argitzeko. Iurretarrak daukan ezagutza entziklopediko zabala agerian jartzen dute obretan ageri diren lotura intertestual guztiek eta horiek antzemateko irakurle trebea eskatzen da. Sarrionandiak haurren heldutasuna defendatzen du eta moralismoan erortzen ez diren liburu dibertigarriak sortzen ditu, umeen galderei erantzuna ematen dietenak. Horrez gain, etxeko erosotasuna utzi eta mundua deskubritzera abiatzeko gonbita egiten da liburuotan, itsasoa hartuz abentura berrien abiapuntu gisa.
</description>
<pubDate>Wed, 01 Jan 2025 00:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="false">https://hdl.handle.net/20.500.11984/14611</guid>
<dc:date>2025-01-01T00:00:00Z</dc:date>
</item>
<item>
<title>Memoria historikoaren transmisioa euskal haur eta gazte literaturan</title>
<link>https://hdl.handle.net/20.500.11984/14609</link>
<description>Memoria historikoaren transmisioa euskal haur eta gazte literaturan; A transmisión da memoria histórica na Literatura Infantil e Xuvenil vasca
URZELAI-VICENTE, AINHOA
Neira Rodríguez, Marta; FERREIRA, CARMEN; García-Pedreira, Rocío
Lan honen helburu nagusia da euskal Haur eta Gazte Literaturak (hemendik aurrera HGL) memoria historikoa nola landu duen ezagutzera ematea, bereziki nola irudikatu diren Euskal Herriko gatazka armatuak, hala nola, Guda Karlistak, Lehen Mundu Gerra, Espainiako Gerra Zibila, Bigarren Mundu Gerra, Frankismoa edota euskal gatazka. Hizpide dugun sistema literario horrek 70eko hamarkadaren erdialdetik aurrera ekin dio memoria historikoarekin lotutako literatur testuak argitaratzeari, bereziki 90eko hamarkadatik aurrera. Helduei zuzendutako euskal literaturan eta inguruko HGLn baino beranduago bada ere, euskal HGLn XXI. mendean izan du benetako gorakada memoria historikoaren gaiak. Hori horrela, lan honek arestian aipatutako gatazka armatuen irudikapenak euskal HGLn nola egin diren azaltzeaz batera, gaiari buruz dagoen eskaintza zabalaren berri ematea du helburu.; The primary objective of this study is to analyze the ways in which Basque Children’s and Young People’s Literature (hereafter, CYL) has engaged with historical memory, with a particular focus on the representation of armed conflicts in the Basque Country, including the Carlist Wars, World War I, the Spanish Civil War, World War II, Francoism, and the so-called Basque conflict. The literary system under examination began incorporating literary works addressing historical memory from the mid-1970s onward, experiencing significant growth from the 1990s. Although this development emerged later than in Basque literature intended for an adult readership and later than in adjacent CYL, the 21st century has witnessed a marked increase in the presence of historical memory within Basque CYL. Accordingly, this study seeks not only to examine the ways in which armed conflicts have been represented in Basque CYL, but also to provide a comprehensive overview of the extensive literary corpus dedicated to this thematic domain.
</description>
<pubDate>Wed, 01 Jan 2025 00:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="false">https://hdl.handle.net/20.500.11984/14609</guid>
<dc:date>2025-01-01T00:00:00Z</dc:date>
</item>
<item>
<title>Literatura Infantil y Juvenil vasca como transmisor de la memoria de la Guerra Civil y el franquismo</title>
<link>https://hdl.handle.net/20.500.11984/14604</link>
<description>Literatura Infantil y Juvenil vasca como transmisor de la memoria de la Guerra Civil y el franquismo
URZELAI-VICENTE, AINHOA
OLAZIREGI, MARI JOSE; Gandara Sorarrain, Ana
A lo largo de los años, numerosos estudios críticos han examinado cómo la literatura vasca ha abordado la Guerra Civil, su impacto y sus consecuencias. Sin embargo, la mayoría de estos estudios se han enfocado principalmente en la literatura destinada al público adulto. Ante esta carencia, el presente artículo tiene como objetivo principal analizar la representación de la Guerra Civil y el franquismo en la literatura infantil y juvenil (en adelante LIJ) vasca. Se ha llevado a cabo un exhaustivo análisis de las obras literarias que tratan esta temática, empleando una metodología interdisciplinar que se articula en torno a tres ejes principales: los estudios de memoria, los estudios de género y la narratología. Los resultados revelan que, contrariamente a lo que comúnmente se cree, y a pesar de su desarrollo más tardío, la LIJ vasca también ha tratado la memoria histórica; no solo en relación a la Guerra Civil o el franquismo, sino también otros conflictos armados como el Conflicto vasco o las Guerras Mundiales. Dichos temas se han presentado a través de una corriente realista que, si bien modera la crudeza de los eventos bélicos en función de la edad del lector, no evade la confrontación con la realidad. No obstante, se denota una diferencia sustancial en comparación con las obras dirigidas a adultos: en la LIJ prevalece la perspectiva infantil, con narraciones que se enfocan en las consecuencias que las guerras tienen en los niños. Asimismo, resulta pertinente destacar la importancia de Gernika como lugar de memoria por excelencia, ya sea para rememorar el bombardeo de este icónico pueblo vizcaíno en concreto, o para evocar otros recuerdos traumáticos del pasado.
</description>
<pubDate>Wed, 01 Jan 2025 00:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="false">https://hdl.handle.net/20.500.11984/14604</guid>
<dc:date>2025-01-01T00:00:00Z</dc:date>
</item>
<item>
<title>Familia tradizionalaren kritika Eider Rodriguez eta Julen Ribasen Santa Familia komikian</title>
<link>https://hdl.handle.net/20.500.11984/14603</link>
<description>Familia tradizionalaren kritika Eider Rodriguez eta Julen Ribasen Santa Familia komikian; Crítica á familia tradicional no cómic Santa Familia de Eider Rodriguez e Julen Ribas
URZELAI-VICENTE, AINHOA
Roig Rechou, Blanca-Ana; Soto López, Mª Isabel; Neira Rodríguez, Marta
Eider Rodriguezek idatzi eta Julen Ribasek ilustratutako Santa Familia (Euskal Herriko Ikastolak, 2017) komikian familia tradizionalari egindako kritika aurki dezake irakurleak, betiere ironia eta umorez zipriztindurik. Hiru kidez osatutako familia bat aurkezten zaigu, eta barrunbeak arakatuz, bizi dituzten gorabeherak agerian jartzen dizkigute. Istorio honetako protagonistak sekretu bat gordetzen du, eta berau kontatzeak familian eragingo duen eztanda zein eskalakoa izango den jasoko du irakurleak. Nerabezaroan ohikoa den identitate krisia bizi du Nora protagonistak, zeinak gurasoek eraikitako habia utzi eta bere bidea egin behar duen. Laburbilduz, familiari eta gurasotasunari (begirada ez idealizatu batetik) begiratzeko aukera eskaintzen du komikiak; baina horrez gain, egileek edertasun kanonei edo harreman motei erreparatzeko parada ematen dute ere.; Analysis of Santa familia comic (Euskal Herriko Ikastolak, 2017), written by Eider Rodriguez and illustrated by Julen Ribas, in which it is fai nail criticism of the traditional family, held at all times dende humor and irony. The authors deeply into the private life of this family composed of three members and report the adversities that live the protagonists in their day to day. The protagonist of this story garda un segredo e desvelalo will cause big nail explosión in family life. Nora, quen ten who leave the niño creado poles her parents and comezar her own camiño, lives inmersa in the identity crisis tan characteristic of adolescencia. In summary, this comic ofrece stooe the opportunity to aim at the family and fatherhood or motherhood dende unha mirada non idealized. Pero, moreover, the authors dan a ocasión to analyze the canons of beauty and the various affective relationships existing in society.
</description>
<pubDate>Sat, 01 Jan 2022 00:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="false">https://hdl.handle.net/20.500.11984/14603</guid>
<dc:date>2022-01-01T00:00:00Z</dc:date>
</item>
</channel>
</rss>
